Luftföroreningar och buller

0

Vad innebär luftföroreningar?

Rätten att andas frisk luft borde vara en självklarhet. Tyvärr är det inte så. Framför allt i städer är luften så dålig att många drabbas av irriterade luftvägar och andningsbesvär. Men även långt från industrier och städer är luften förorenad av partiklar och skadliga ämnen. En stor del av luftföroreningarna kommer från energiproduktion, uppvärmning och industri.

Förbränningen av fossila bränslen, framför allt kol och olja, ger utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, koldioxid, kolmonoxid, kolväten och partiklar. Även olika organiska miljögifter och metaller släpps ut.

Från industriella anläggningar kan luftföroreningar av olika sammansättningar bildas. Tillverkning inom järn- och stålindustri ger upphov till exempelvis metallhaltigt stoft, medan raffinaderier och den petrokemiska industrin främst avger kolväten. Från pappersindustrin sker utsläpp av svavelhaltiga föreningar som i vissa fall är mycket illaluktande.

Från motorfordon avges främst kväveoxider, partiklar, kolmonoxid, koldioxid och kolväten. Dieselfordon dominerar utsläppen av kväveoxider och partiklar, medan bensindrivna fordon dominerar utsläppen av övriga ämnen. Till detta kommer föroreningar från tillsatsämnen till bränslet.

Att transportera gods till sjöss framhålls ofta som ett bra miljöalternativ. Till sjöfartens fördel talar att stora volymer gods kan fraktas med liten insats av energi och att behovet av infrastruktur är jämförelsevis litet. Men sjöfarten är det överlägset smutsigaste transportslaget om man ser till utsläppen av svavel- och kväveoxider.

Även flyget orsakar stora utsläpp av föroreningar jämfört med sin andel av alla transporter. Flygets internationella karaktär gör det, liksom för sjöfarten, svårt att införa regler för utsläppen.

Luftföroreningar är inblandade i flera miljöproblem. Svaveldioxid och kväveoxider ligger bakom försurningen; kväveoxider spelar också en roll för övergödningsproblemen.
Koldioxid är den viktigaste faktorn i den ökande växthuseffekten.

En luftförorening som släpps ut från en källa sprids, späds och kanske även omvandlas innan den slutligen faller ner någonstans. Halten av luftföroreningar på en viss plats bestäms av utsläppet av föroreningar och atmosfärens utspädnings- och ventilationsförmåga, men i stor utsträckning också av bakgrundshalten till följd av den storskaliga spridningen.

0

Problem/orsaker

Efter att de allra mest förorenande industrierna antingen har lagts ner eller radikalt minskat sina utsläpp, är transportsektorn den största källan till luftföroreningar i Sverige. Förbränningsmotorerna bidrar fortfarande – trots katalytisk avgasrening i bensindrivna bilar och partikelfilter i många dieselbilar – till luften i framför allt städerna fortfarande är allvarligt förorenad.

0

Marknära ozon

Ozon är en naturligt förekommande gas, som bildas genom att luftens syre oxideras i närvaro av kolväten, kväveoxider och solljus.

Det är viktigt att skilja mellan stratosfäriskt och marknära ozon.
Ozon gör stor nytta som UV-filter högt uppe i atmosfären (stratosfären),
men nära marken kan det vid alltför höga halter vara skadligt
för växter, djur och människor.

Kolväteföreningar kommer framför allt från trafikens utsläpp, men de bildas även vid förbränning av ved i villapannor och kaminer.

I Sverige kan kolväteutsläppen från den ofullständiga förbränning som ofta förekommer vid småskalig uppvärmning vara betydande. Marknära ozon bildas när solinstrålningen är kraftig och koncentrationen av exempelvis bilavgaser samtidigt är hög. Luftens innehåll av kväveoxider och kolväten har ökat och därför har också ozonhalten i marknära luftskikt stigit.

Större utsläpp från trafik och industrier äger rum i mer tättbefolkade delar av Europa. I Sverige förekommer särskilt höga halter av ozon då Centraleuropa under en längre tid har täckts av ett högtrycksområde med svaga vindar. Då luften långsamt rör sig över kontinenten hinner höga halter av ozon byggas upp under flera dagar.

Kvävedioxid bildas vid all förbränning i varierande grad. Dieselmotorer, som arbetar med höga temperaturer och högt tryck, avger särskilt höga halter av kväveoxider. Kvävedioxid kan ge upphov till andningsbesvär. Kvävedioxid reagerar under inverkan av solljus med syre och kolväten och bildar marknära ozon.

Kolväten släpps ut bland annat via avgaser från fordon och vid hantering och förbränning av fossila bränslen såsom bensin, diesel och villaolja. Katalysatorer minskar utsläppen med cirka 90 procent. Många kolväten är cancerframkallande. Kolväten bidrar också till bildandet av marknära ozon.

Partiklar släpps ut framför allt från vägtrafik och småskalig vedförbränning. Många partiklar innehåller också kolväten och metaller. Partiklars påverkan på hälsan styrs av såväl dess storlek som dess kemiska innehåll. Förhöjda halter av partiklar påverkar andningsvägarna, och partiklar kan också orsaka eller förvärra hjärt- och kärlsjukdomar samt ge upphov till cancer.

0

Åtgärder mot luftföroreningar

I Genève 1979 undertecknade 34 europeiska regeringar och EU Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Konventionen har under åren haft stor betydelse för utvecklingen av internationella miljölagar och har legat till grund för kontroll och minskning av hälso- och miljöeffekter av gränsöverskridande luftföroreningar.

Konventionen har utökats med åtta protokoll, det senaste är det så kallade Göteborgsprotokollet, i vilket 27 länder 1999 enades om att sänka sina utsläpp av de fyra viktigaste försurande och ozonbildande ämnena, nämligen svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga kolväten och ammoniak.

Utsläppen av ozonbildande ämnen (kväveoxider och kolväten) har inom EU minskat med 27 procent under 1990-talet. I Sverige ligger minskningen mellan 30 och 40 procent. Minskningen beror främst på att alla nya bensindrivna bilar är försedda med katalysatorrening. Läckaget av flyktiga kolväten har också minskat genom införandet av påfyllningsmuffar på bensinstationerna.

Utsläppen från industrier har också minskat. Men utsläppsminskningarna är relativt små i förhållande till vad som krävs för att märkbart påverka ozonhalten. Även i andra länder framskrider utsläppsreduktionerna mer eller mindre långsamt.

Utsläppen av svaveldioxid har minskat sedan Europakommissionen successivt har sänkt gränsvärdena för svavel i diesel och bensin. Sedan den 12 januari 2001 är all bensin som säljs inom EU blyfri.

Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund har infört miljözon i städernas centrala delar för att få renare luft i innerstäderna. För färd i miljözon gäller som huvudregel att inga tunga dieselmotordrivna fordon får vara äldre än 8 år. Undantag kan ges till fordon som uppfyller specifika krav på utsläppsminskning av kolväten, partiklar och kväveoxider.

För att minska sjöfartens utsläpp i svenska vatten, införde Sverige 1998 differentierade farleds- och hamnavgifter. De fartyg som drivs med olja med låg svavelhalt och har katalytisk avgasrening får betala lägre avgifter i hamnar och farleder.
Detta har bidragit till att fartyg som regelbundet besöker svenska hamnar numera släpper ut betydligt mindre svaveldioxid, kväveoxider och kolväten.

Även EU arbetar för att få ner utsläppen från sjöfarten. I november 2002 presenterade Europakommissionen en strategi för att minska utsläppen av luftföroreningar från havsgående fartyg. Man vill bland annat begränsa den maximala halten svavel i fartygsbränsle till 1,5 procent.

Ett sätt att få en betydande minskning av luftföroreningarna vore att uppmuntra människorna att resa med cykel eller kollektiva färdsätt i stället för bil i tätorter. Ett sådant initiativ inom EU är ”Bilfria städer”, ett nätverk av 60 europeiska städer – bland andra Amsterdam, Barcelona, Köpenhamn och Palermo – som syftar till att förändra transportstrukturen för att minska luftföroreningar, utsläpp av växthusgaser och buller.

0

Sparsam körning

Många transportföretag har valt att utbilda sina chaufförer i sparsam körning, även kallat eco-driving. Detta har lett till minskad bränsleförbrukning och därmed minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid och andra luftföroreningar. Många företag uppger också att olycksfrekvensen har minskat.

Genom att förändra sitt körsätt kan man spara bränsle och pengar. Man minskar därmed också sina koldioxidutsläpp i motsvarande grad. Det är vanligt att bränsleåtgången minskar med 10 procent, vilket vid en årlig körsträcka på 2 500 mil med personbil innebär en besparing på 200-300 liter drivmedel, eller cirka 2 000-5 000 kronor per år.
Minskningen av koldioxidutsläpp blir då cirka 500-750 kilo per år.
Och sparsammare körning kan tillämpas alla, både personbilsförare och lastbils- och bussförare.

Nyckeltal som använts vid beräkningarna
för diesel är:

• Distributionslastbil 3,5 liter/mil
• Fjärrbil 4,5 liter/mil
• Virkesbil 5,5 liter/mil

Antal mil/år:

• Distributionslastbil 4 500 mil
• Fjärrbil 12 000 mil
• Virkesbil 18 000 mil

1 liter diesel bildar 2,54 kilo koldioxid.
Exempel. Har du sparat in 22 liter diesel så har du undvikit att släppa ut 56 kilo koldioxid i atmosfären.

De viktigaste principerna för sparsam körning:

• Vid start bör man accelerera med lätt tryck på gasen och försöka växla så snabbt som möjligt till tvåans växel och vidare till högre växlar på ungefär halv gas.
• Accelerera på varje växel endast upp till det motorvarvtal där motorns vridmoment är som högst (normalt cirka 3 000 rpm för personbilar), så att körning på allt för höga varvtal undviks.
• Växla upp tidigt och kör på högsta möjliga växel.
• Kör med framförhållning! Planera körningen så att du kan undvika hårda inbromsningar som kostar mycket bränsle.
• Planera innan du kommer till korsningar och trafikljus eller om du ser att bilen framför dig skall svänga. Närma dig genom att motorbromsa på så sätt att trafikljusen hinner slå om till grönt eller att du kan fortsätta färden utan att stanna i onödan.
• Att motorbromsa mjukt innebär att släppa gaspedalen utan att koppla ur. Alla dieselbilar och nästan alla bensinbilar har insprutningsmotorer. Dessa fungerar så att de stryper bränsletillförseln helt eller nästan helt vid motorbromsning. Du spar alltså mer bränsle på att motorbromsa jämfört med att rulla på frihjul.
• Kör enligt den övriga trafikrytmen. På livligt trafikerade vägar sparar man inte nämnvärd tid på att köra om, däremot ökar bränsleförbrukningen.
• Lär dig att köra med jämn gas (lämpligt varvtal är cirka 2 000 rpm för personbilar) och använd, beroende på vägens topografi, 4ans eller 5ans växel, där det är möjligt.
• Ett vanligt fel av förare, som försöker köra sparsamt är att man (helt rätt) kör på en hög växel, men samtidigt trampar för hårt på gasen. Detta medför att man ökar föroreningarna i avgaserna genom att oförbränt bränsle släpps ut.

0

Buller

Nästan 700 000 personer i Sverige antas lida av fysiska eller psykiska besvär på grund av att de bor i en bullrig miljö. Sömnproblem, huvudvärk och isolering är några av de hälsoproblem buller kan leda till.

En stor del av det buller vi utsätts för kommer från trafiken. Forskning har visat att flygbuller är det mest störande trafikbullret, sedan kommer bilbuller och minst störande verkar tågbuller vara. Det buller som stör flest människor kommer dock från vägtrafiken.

I Sverige utsätts drygt 100 000 personer för flygbuller överstigande en flygbullernivå på 55 dB(A). Boende utsatta för ständigt flygbuller har både höjt blodtryck och höjda halter stresshormoner. Bullret har också visat sig påverka hjärnan, vi minns sämre det vi lärt i en bullrig miljö och språkinlärningen påverkas om det bullrar.

Ett sätt att arbeta för en minskning av trafikbullerproblematiken är genom skyddsåtgärder. Det kan antingen bestå av yttre bullerskydd i form av skärmar eller skyddsvallar eller fasadåtgärder i form av förbättrad fönsterisolering. En viktig åtgärd är också att förbättra de enskilda fordonens bulleregenskaper. Att försöka påverka bilförarna till ett miljövänligt, mindre aggressivt framförande av fordonet är också en framkomlig väg.

En annan bullerform som stör många människor är buller från ventilations- och fläktanläggningar. Inte minst fläktar som frekvent slår av och på, känns för många väldigt störande.

Mätvärdena för buller mäts i decibel (dB).
Decibelskalan är skalan logaritmisk. Det innebär att en ökning med tre dB motsvarar en dubblering av ljudnivån.

Förteckning över olika decibelvärden

0

Vad kan du göra?

• Åk kollektivt eller ta cykeln istället för att åka bil som släpper ut giftiga avgaser. Minska på bilåkandet i allmänhet.
• Undvik tomgångskörning. Dagens bilmotorer kräver inte mer än 30 sekunders tomgångskörning, ens under kalla vinterdagar. Tio sekunders tomgångskörning drar mer bränsle än att starta om motorn.
• Respektera tomgångskörningsförbudet (max 1 minut) i tätorter.
• Om du av någon anledning måste köra på tomgång så se till att det inte finns barn i bilens närhet.
  Barnen är känsligare och eftersom de är kortare så kommer de också närmare avgaserna.
• Vid vedeldning är det viktigt med bra panna, rätt eldningsteknik och ackumulatortank. Kommunen informerar om detta.
• Köp bil i bästa tillgängliga miljöklass. De bästa miljöklasserna får skatterabatt. Därför blir bilarna med bättre miljöteknik inte dyrare än konventionella bilar.
• Följ din kommuns råd och regler vid eldning av trädgårdsavfall.
• Internationell flyg- och färjtrafik har ofta lägre krav på utsläpp till luft.
  Försök därför välja transportföretag som använder renare bränslen och avgasrening.
• Byt in din gamla motorgräsklippare mot en nyare och renare eller ännu hellre en handgräsklippare.
• Köp lokala produkter. Massor av gods transporteras länga sträckor på lastbil kors och tvärs genom Europa och släpper ut svavel- och kväveoxider – ett problem vi kan motverka genom att handla av lokala producenter.

Nationella miljömål:

• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Ingen övergödning
• God bebyggd miljö

0

Konsekvenser av luftföroreningar

Utsläppen till luft av svavel- och kväveföreningar orsakar försurning i sjöar och vattendrag, samt förändrar markkemin, vilket får effekter i landekosystemen. Kväveföreningar orsakar dessutom övergödning av mark och vatten.

De ökande utsläppen av kväveoxider och flyktiga kolväten har bland annat lett till en kraftig ökning av halten av ozon i de marknära luftlagren Under en hundraårsperiod har halterna minst fördubblats i både Europa och USA.

Hälsoeffekter i form av ökad dödlighet eller ökad sjuklighet med behov av sjukhusvård har observerats efter exponering av för höga halter luftföroreningar. Framför allt har personer med tidigare kroniska lung- eller hjärtsjukdomar drabbats.

Vid Londonsmogen 1952 dog under tre veckor mellan 3 500 och 4 000 personer till följd av luftföroreningar. Orsaken till smogen var en inversion, vilken medförde en kraftig ansamling av luftföroreningar närmast markytan, huvudsakligen från uppvärmning, och karakteriserades av en hög mängd sot och svaveldioxid.

Förhöjda ozonhalter kan ge upphov till irritation av ögon och slemhinnor samt, vid högre halter, ytterligare effekter i form av huvudvärk och andningssvårigheter. Ozon kan förvärra astma och kroniska lungsjukdomar som emfysem och försämra immunförsvarets förmåga att bekämpa bakterieinfektioner i andningssystemet.
Ozon kan också orsaka permanenta lungskador. Dessa effekter drabbar ofta barn och äldre hårdast.
Skador har också visat sig kunna uppträda på många växtarter vid idag förekommande haltnivåer, vilket bland annat påverkar jordbrukets avkastning och tillväxten av skogsträd. Ozon kan också förstöra gummi och bryta ned färger. Det förstör även bomull, polyester och andra textilier.

Kvävedioxid är irriterande på luftvägarna och kortvarigt förhöjda halter ökar risken för astmaanfall.
Vid långtidsexponering med höga medelhalter av kvävedioxid finns en ökad risk för luftvägsinfektioner.

Även svaveldioxid kan ge irritation i de övre luftvägarna, men dagens haltnivåer i svenska tätorter är så låga att de inte längre innebär något problem för människors hälsa.

Partiklar uppmärksammas alltmer som ett hälsoproblem.
Små partiklar följer med inandningsluften ner i lungorna. Många studier har visat ett samband mellan partiklar och lungsjukdomar som astma, bronkit och emfysem, liksom till olika hjärtproblem. Dessutom innehåller partiklarna ofta potentiellt hälsoskadliga ämnen som metaller och kolväten. Såväl kolväten som partiklar i sig kan vara cancerframkallande.

Den norska miljövårdsmyndigheten har funnit att exponering för små partiklar under lång tid kan orsaka så mycket som
2 000 dödsfall om året i Norge.

Kolväten är ofta genotoxiska. Det betyder att de förändrar cellens genetiska material. Kolvätena kan också påverka nervsystemet och irritera luftvägarna. Många av dessa ämnen kan dessutom ge upphov till cancer, bland annat bensen och bens(a)pyren.
Bensen är ett tillsatsmedel i bensin, medan bens(a)pyren uppstår vid förbränning, bland annat i bilmotorer. Båda ämnena förekommer i svenska tätorter i halter som kan anses hälsofarliga.

Kolmonoxid försämrar syresättningen via blodet vilket som kortsiktig effekt ger upphov till trötthet. Höga halter kan leda till medvetslöshet och död. Utsläppen av kolmonoxid är numera så låga att de inte längre anses vara något hälsoproblem.

0

Sammanfattning av luftföroreningar

De viktigaste källorna till luftföroreningar är transporter, förbränningsanläggningar och industriprocesser.

Kvävedioxid bildas vid all förbränning i varierande grad. Kvävedioxid kan ge upphov till andningsbesvär.
Kvävedioxid reagerar under inverkan av solljus med syre och kolväten och bildar marknära ozon.

Kolväten släpps ut bland annat via avgaser från fordon och vid hantering och förbränning av fossila bränslen såsom bensin, diesel och villaolja. Katalysatorer minskar utsläppen med cirka 90 procent. Många kolväten är cancerframkallande.
Kolväten bidrar också till bildandet av marknära ozon.

Marknära ozon är ett allvarligt miljöproblem till skillnad från ozonet i stratosfären, som är en förutsättning för växters och djurs liv på jorden. Marknära ozon kan redan vid ganska låga koncentrationer ge andningsbesvär och irritation i slemhinnor. Vid högre koncentrationer kan hälsoeffekterna bli allvarliga. Marknära ozon är också skadligt för växter och hämmar tillväxten för många av våra viktigaste jordbruksgrödor.

Partiklar släpps ut framför allt från vägtrafik och småskalig vedförbränning. Många partiklar innehåller också kolväten och metaller.

Partiklars påverkan på hälsan styrs troligen av såväl dess storlek som dess kemiska innehåll. Förhöjda halter av partiklar påverkar andningsvägarna, och partiklar kan sannolikt också orsaka eller förvärra hjärt- och kärlsjukdomar samt ge upphov till cancer.

Metaller sprids till luften främst från gruvor och industrier där metaller bearbetas. De minskande utsläppen i Sverige medför också att nedfallet har minskat betydligt på senare år. För kvicksilver, kadmium, zink och bly har nu utländska utsläppskällor störst betydelse för nedfallet framför allt i södra Sverige. De tidigare stora utsläppen gör dock att metaller finns lagrade i mark och vatten.

Vissa sjöar är så förorenade av kvicksilver att fisken inte bör ätas.