Kunskapskälla - Hållbar utveckling

Hållbar utveckling

Vad är hållbar utveckling?

Uttrycket "hållbar utveckling" används för att beskriva en attityd eller inriktning, långsiktigt perspektiv. I stället för att enbart lösa problem för stunden ser man till de långsiktiga konsekvenserna.

Begreppet myntades av Brundtlandkommissionen, ledd av Norges förra statsminister Gro Harlem Brundtland, som tillsattes av FN 1983. Det var en särskilt tillsatt kommission kring miljö och utveckling. 1987 presenterade de rapporten "Vår gemensamma framtid". Rapporten kartlägger de stora miljöhoten och pekar bland annat på att Jordens resurser inte är oändliga och att ekosystemen och människors hälsa hotas av föroreningar.
I rapporten konstateras också att en bättre ekonomisk tillväxt i u-länderna är nödvändig om en hållbar utveckling på miljöområdet ska kunna uppnås. Därför föreslogs att en världskonferens om miljö- och utvecklingsfrågor skulle ordnas, för att skapa en dialog mellan i- och u-länderna kring dessa frågor.

Ledare för 115 länder antog en deklaration, Riodeklarationen. Brundtlandkommissionens arbete låg till grund för FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien. Riokonferensen innebar ett genombrott för miljöfrågor i internationell politik. Riodeklarationen lade fram ett antal principer för en hållbar utveckling. I Rio antogs också Konventionen om biologisk mångfald och Ramverkskonventionen om Klimatförändring. Den senare ledde senare fram till Kyotoprotokollet om klimatförändring.

För att förverkliga visionerna i Riodeklarationen, enades man om en
”Handlingsplan för det tjugoförsta århundradet” – Agenda 21.

Agenda 21 skulle tillämpas på global, nationell och lokal nivå över hela världen. Tanken var att engagera så många som möjligt att arbeta tillsammans för ett hållbart samhälle.

I Sverige har de flesta kommuner tagit fram lokala Agenda 21-program. På många håll i Sverige deltar boende, företag, föreningar och organisationer i det lokala arbetet. Kommunernas roll är att vara samordnare och drivande i det lokala arbetet.

När man talar om hållbar utveckling är det framför allt tre aspekter på hållbarhet som betonas:

Ekologisk hållbarhet: Ett ekologiskt hållbart system måste kunna upprätthålla en stabil resursbas, undvika överexploatering av förnybara resurser. Detta innebär att fungerande ekosystem, biologisk mångfald och atmosfärisk stabilitet måste bevaras.
Social hållbarhet: Ett socialt hållbart system måste innebära rättvis fördelning och lika möjligheter, adekvata välfärdssystem med fungerande hälso- och utbildningstjänster, jämlikhet mellan könen och ett fungerande politiskt system där medborgarna deltar i och kan lita på systemet.
Ekonomisk hållbarhet: Ett ekonomiskt hållbart system måste kunna producera varor och tjänster kontinuerligt, hålla statliga och externa skulder på hanterliga nivåer och undvika obalans i handel och produktion.

Olika aktörer betonar olika aspekter. Den svenska regeringen betonar främst ekologiskt hållbar utveckling.
Många frivilligorganisationer anser att människor först måste få mat och tak över huvudet innan man kan börja tala om miljöfrågor. De betonar alltså den sociala utvecklingen, medan många regeringar i u-länder framhåller att ekonomisk utveckling måste gå först.

De nationella miljömålen

Den svenska regeringen lade 1993 fram kretsloppspropositionen, som hade som mål att minska avfallsmängderna och öka återvinning av material.
Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljömål som ska säkra att naturvärden och resurser hanteras på ett hållbart sätt.

De 15 nationella miljömålen är:

Frisk luft
Grundvatten av god kvalitet
Levande sjöar och vattendrag
Myllrande våtmarker
Hav i balans, levande kust och skärgård
Ingen övergödning
Bara naturlig försurning
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Giftfri miljö
Säker strålmiljö
Skyddande ozonskikt
Begränsad klimatpåverkan

Den myndighet som har ansvar för de flesta miljöfrågor i Sverige är Naturvårdsverket, som också tar fram riktlinjer och delmål för många av de nationella miljömålen. Samtliga länsstyrelser och de flesta kommuner i Sverige arbetar för att ta fram regionala och lokala miljömål.

Miljömålens syfte är att värna den biologiska mångfalden och naturmiljön:

Främja människors hälsa
Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
Trygga en god hushållning med naturresurserna

När Förenta Nationernas generalförsamling öppnade världstoppmötet i Johannesburg 2002, stod det klart att förverkligandet av den hållbara utveckling man kommit överens om i Rio 1992 hade framskridit betydligt långsammare än man hade hoppats. Vad världen ville ha, sade generalförsamlingen, var inte en ny filosofisk eller politisk debatt utan snarare ett toppmöte fullt av handling och resultat.

Världstoppmötet misslyckades tyvärr med att uppnå de flesta av de mål man hade satt upp. Allvarliga motsättningar mellan länderna förhindrade framsteg bland annat när det gällde energifrågor och skydd av biologisk mångfald. Vissa saker uppnåddes i alla fall, blanda annat beslut att förbättra vattentillgång och avloppssystem, att ta hänsyn till fiskbeståndens möjlighet att fortleva, och etablerandet av en internationell fond för att hantera fattigdomen.

Miljöledningssystem - Näringsliv och miljö

Samtidigt som miljöfrågor blev alltmer aktuella inom politik och massmedia, började näringsliv och industri under det tidiga 1990-talet att mer metodiskt arbeta med att se över sin miljöpåverkan.

Miljöledningssystem utvecklades och används numera av tusentals företag över hela världen.

Ett miljöledningssystem ger företaget ett strukturerat sätt att arbeta med miljöfrågor och kan på så sätt minska företagets negativa miljöpåverkan.

Ett miljöledningssystem innebär bland annat att formulera en miljöpolicy, att utvärdera miljöaspekter och miljöpåverkan och att upprätta ett program för att hantera dessa.
Företaget ställer upp ett antal miljömål, som ska uppnås inom en bestämd tid.
Miljömålen kan gälla stort eller smått, exempelvis minskning av ett företags sammanlagda koldioxidutsläpp eller att spara energi genom att stänga av datorer som inte används.

Miljömålen ska vara mätbara, så att det är möjligt att kontrollera om de har uppnåtts eller inte.

En viktig princip i ett fungerande miljöledningssystem är ”ständig förbättring”. Detta innebär att miljömålen sätts högre och att företagets miljöpåverkan minskar kontinuerligt. På detta sätt fortgår också företagets miljöarbete och medvetandet om miljöfrågorna hålls levande.

Ett företags miljöledningssystem kan certifieras enligt ISO 14001 eller EMAS. EMAS är EUs standard för miljöledningssystem, ISO 14001 är den internationella standarden. Många europeiska företag är certifierade enligt någon av dessa standarder, eller enligt båda.

Många inköpare inom offentlig förvaltning, men också i den privata sektorn, efterfrågar miljöledningssystem hos sina leverantörer. Ett miljöledningssystem, särskilt om det är certifierat, visar inköparen att företaget utför ett systematiskt miljöarbete.

Ett certifikat för ett miljöledningssystem garanterar att ett företag arbetar med sina miljöfrågor på ett systematiskt sätt, men det säger ingenting om dess verkliga miljöpåverkan. Företaget kan fortfarande vara betydande, energianvändningen kan vara hög och så vidare. Det är innehållet i systemet som avgör värdet av ett företags miljöengagemang.

Renare produktion - Cleaner Production

1989 startade FN:s Miljöprogram (UNEP) det så kallade Programmet För Renare Produktion (Cleaner Production Program).
Cleaner Production (CP) är det internationella begreppet när det gäller att minska miljöpåverkan från industriella processer, produkter och tjänster genom förbättring av styrnings- och produktionsmetoder. I Nordamerika används begreppet Pollution Prevention (P2) och i Latinamerika Produccion Mas Limpia. Andra begrepp som säger en del om vad ”renare produktion” handlar om är ”gröna affärer”, ”eko-effektivitet” och ”avfallsminimering”. Renare produktion är en global företeelse med tusentals deltagande organisationer.

UNEP stöder renare produktion genom etablerandet av center som tillhandahåller nödvändig utbildning och information om miljöanpassad teknologi. Fram till år 2002 hade mer än 70 sådana center etablerats runt om i världen. I USA har EPA (motsvarigheten till svenska Naturvårdsverket) etablerat mer än etthundra institutioner för att ge teknisk assistans till företag som vill ansluta sig till P2-programmet.

Ekologi och ekonomi kan gå hand i hand

Ofta ses investeringskostnader för miljöåtgärder som en börda på en konkurrensutsatt marknad. Detta kan innebära att viktiga miljöförbättrande åtgärder skjuts på framtiden eller helt uteblir. I vissa fall flyttar företag sin produktion till länder eller regioner med svagare miljölagstiftning.

Alltfler företag och ekonomer som arbetar med miljöfrågor börjar dock inse att ekonomi och miljöhänsyn kan samverka. Energibesparande åtgärder betalar sig ofta på kort tid, och tillhör också de populäraste åtgärderna hos företag som påbörjar ett seriöst miljöarbete.

Även andra miljöåtgärder kan vara ekonomiskt lönsamma.
En ekonomisk studie över en nyetablerad pigmentfabrik i Indien, där miljöhänsyn fick råda redan från det allra första planeringsstadiet, visar att miljöinvesteringar kan betala sig även på relativt kort sikt. Företaget satte som mål att komma så nära nollutsläpp som möjligt, utan att kompromissa med effektivitet och lönsamhet. Som exempel kan nämnas att återvinning av avfall från produktionen av grönt pigment gav en säljbar biprodukt, aluminiumhydroxid. Samtliga större miljöinvesteringar som gjordes visade sig vara betalda inom tre år, några så snart som efter 11 månader.

Faktor 10

Naturligtvis försöker de fattigare länderna nå samma höga levnadsstandard som de rikare länderna redan har. Tyvärr är redan konsumtionen av råvaror för hög för att vara i harmoni med en hållbar utveckling. Forskare uppskattar att de rikare länderna behöver minska sin råvaruförbrukning med en faktor 10. Det innebär att de rikare ländernas framtida förbrukning borde ligga på en tiondel av den nuvarande.

För att uppnå detta mål, är sociala åtgärder och tekniska framsteg nödvändiga. Sociala åtgärder skulle till exempel kunna vara ändrade resemönster; en minskning av bilåkandet till förmån för ökat kollektivt åkande, cyklande och gående. Tekniska lösningar krävs bland annat för att minska svinn i produktionsprocesser, effektivare energianvändning med mera. En viktig åtgärd när det gäller att minska resursförbrukningen är ökad och förbättrad återvinning av material.

Miljömärkning är ett sätt för konsumenten att visa att han/hon bryr sig om miljöproblemen och blir allt mer miljömedveten i sitt handlande. Vi vet att konsumenten har stor makt. Under 1980-talet ersattes många klorblekta pappersprodukter av klorfria alternativ, trots att pappersindustrin då var emot detta. Nu håller vi på att utveckla miljövänligare tvättmedel, genom att man minskar halterna av svårnedbrytbara tensider och optiska vitmedel.

Idag finns det många miljömärkta varor för att vägleda konsumenten, och detta stimulerar också företagen till en produktutveckling som tar hänsyn till hälsa och miljö. Idén med miljömärkning är att peka ut varor som är mindre miljöbelastande än andra. Observera att det egentligen inte finns några miljövänliga varor, alla belastar miljön på något sätt!

Olika miljömärkningar

	KRAV - Är en kontrollförening för ekologisk odling. KRAV-märket finns på livsmedel och textilier som är ekologiskt producerade. Ekologiskt odlad mat har inte blivit sprutad med gifter som kan påverka djur och natur och den biologiska mångfalden. Den har inte heller blivit konstgödslad med medel som innehåller kadmium och kräver mycket energi för att framställa.
	Bra miljöval - Är Naturskyddsföreningens märke för varor som har mindre miljöpåverkan. Varans miljöpåverkan bedöms ur ett livscykelperspektiv. Miljömärkningen finns på ett stort antal förbrukningsprodukter inom grupperna hushållskemikalier, papper, blöjor och textil. Även tjänster kan miljömärkas, som elleveranser eller godstransporter.
	Svanen - Är den officiella nordiska miljömärkningen som får användas på produkter som uppfyller de gemensamma nordiska miljökriterierna. En expertgrupp bedömer produktens miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råvara till avfall. Svanmärkta produkter finns inom områdena dagligvaror, byggprodukter, kontors- och pappersprodukter.
	EU-blomman - Är en miljömärkning som finns i hela EU. Ansökan om EU-blomman görs i det land där produkten tillverkas. I Sverige hanteras dessa ärenden av SIS. EU har hittills fastställt kriterier för 15 produktgrupper, varav tre finns i Sverige. Dessa tre är färg, datorer och textilier.

Övrig märkning med miljöanknytning
Energimärkningen informerar om hushållsapparaters energiförbrukning och gäller inom hela EU, mer information kan fås från Konsumentverket. Tidigare har Energimyndighetens märkning "Eloff Strömsnål" förekommit.

TCO Development jobbar med kvalitets- och miljömärkning av kontorsutrustning. TCO'95 och TCO'99 finns på datorer, bildskärmar och tangentbord.

FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell organisation som ska uppmuntra till miljöanpassat bruk av världens skogar. En FSC-certifiering av ett skogsbruk visar att skogsägaren brukar sin skog på ett ansvarsfullt sätt. FSC-symbolen får användas på produkter från certifierat skogsbruk.

Organisationer och institutioner

Miljöorganisationer

Naturskyddsföreningen www.snf.se
Naturskyddsföreningen är Sveriges största ideella organisation för naturskydd och miljövård, som arbetar för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Föreningen arbetar med alla de stora miljöfrågorna, gör egna utredningar, bildar opinion och försöker påverka beslutsfattare. Föreningen driver miljömärkningen Bra Miljöval.
Fältbiologerna www.faltbiologerna.se
Fältbiologerna är Naturskyddsföreningens fristående ungdomsorganisation för natur- och miljöintresserade ungdomar mellan 7 och 25 år. Organisationen arbetar för en avveckling av kärnkraften och för en ökad satsning på alternativa energikällor.
Greenpeace www.greenpeace.org
Greenpeace är en internationell miljöorganisation som informerar, skapar opinion och ställer krav på regeringar och industrier i miljöfrågor som växthuseffekten, kärnkraft, biologisk mångfald och miljögifter.
Världsnaturfonden (WWF) www.wwf.org eller www.panda.org
WWF är en global organisation, som agerar lokalt genom kontor runt om i världen. WWF arbetar för att ”stoppa den accelererande förstörelsen av vår naturliga värld”.
Friends of the Earth www.foe.org
Jordens Vänner är en miljöorganisation som verkar för rättvis fördelning av jordens resurser samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle lokalt, regionalt och internationellt.
European Environmental Bureau www.eeb.org (Europeiska miljöbyrån)
EEB är en federation av europeiska statligt oberoende organisationer med 134 medlemsorganisationer.
EEB har konsultativ status och samarbetar med:
- Europakommissionen
- Europaparlamentet
- EU:s ekonomiska och sociala kommitté
- OECD
- FN-kommissionen för hållbar utveckling

Svenska institutioner

Statens strålskyddsinstitut www.ssi.se
Skogsvårdsorganisationen www.svo.se
Statens jordbruksverk www.sjv.se
Sveriges geologiska undersökning (SGU) www.sgu.se
Boverket www.boverket.se
Kemikalieinspektionen www.kemi.se
Statens Institut för hållbar utveckling (IEH) www.ieh.se
Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se

Internationella institutioner

United Nations Environment Programme UNEP www.unep.org (Förenta Nationernas miljöprogram)
The World Conservation Union IUCN www.iucn.org

Vetenskapliga institutioner

Worldwatch Institute www.worldwatch.org
Ger ut den årliga publikationen “Tillståndet i världen”
International Institute for Applied Systems Analysis IIAS www.iiasa.ac.at
Baserad i Wien, sysslar bland annat med klimatforskning.
The international Society for Ecological economics ISEE www.ecoeco.org
ISEE arbetar för att öka förståelsen mellan ekonomer och ekologer och genom att förena dessa discipliner medverka till en uthållig utveckling.

Näringslivsorganisationer

World Business Council for Sustainable Development WBCSD Världsaffärsrådet för hållbar utveckling www.wbcsd.ch
WBCSD är en koalition av 170 internationella företag från 35 länder. WBCSD vill arbeta för en hållbar utveckling genom att främja ekonomisk tillväxt, ekologisk balans och sociala framsteg. WBCSD anser att ”främjandet av hållbar utveckling är bra för affärer och affärer är bra för hållbar utveckling”.